Feberkänsla eller influensasymptom pga stress?

Har du feberkänsla utan att ha feber? Eller har du efter en stressande upplevelse fått symptom som liknar de vi får vid influensa? Eller kanske efter en period av mycket stress eller ångest? Då kan du ha upplevt det som kallas psykogenisk feber.

Jag blev intresserad av detta begrepp efter att ha upplevt det vid ett flertal gånger i samband med stress. Första gången trodde jag att jag blivit sjuk, det kändes precis som att jag hade fått influensa. Senare har jag varit med om samma fenomen igen, och det händer alltid i samband med höga stressnivåer. När jag är hemma kollar jag min kroppstemperatur men den är aldrig speciellt hög. Det känns alltid lite bättre efter att jag sovit, men tar ofta en till flera dagar innan jag känner mig normal igen.

Det verkar inte finnas så många forskare i världen som undersöker detta fenomen, och det har därför visat sig vara rätt svårt att hitta information om det. Jag har sökt och sökt, och här samlat ihop den lilla information jag hittat. Om du har annan information så får du väldigt gärna höra av dig till mig om det! :)

VAD ÄR PSYKOGENISK FEBER?

Psykogenisk feber, även kallat för funktionell hypertermi, är ett begrepp som verkar vara relativt okänt både bland allmänheten och inom sjukvården [1].

Psykogenisk feber kan kännas precis som vanlig feber, men skiljer sig på några olika sätt. Vanlig feber uppkommer i samband med att kroppen motarbetar ett hot i kroppen, oftast en infektion orsakad av ett virus. Orsaken till psykogenisk feber är däremot okänd men forskare har klarlagt att den inte beror på infektioner eller inflammationer, vilket är varför det är viktigt att skilja den från vanlig feber.

Dr. Takakazu Oka är en japansk läkare som specialiserar sig på psykosomatiska sjukdomar, bland annat psykogenisk feber och kroniskt trötthetssyndrom.

FEBER ORSAKAD AV STESS

Fenomenet är vanligast bland unga kvinnor som är utsatta för väldigt mycket stress. Dr. Okas forskning visar att det är troligt att psykologisk påfrestning fungerar som en slags kronisk stress på kroppen, och att detta leder till att patienten får en ökad kroppstemperatur vid exponering av emotionellt jobbiga situationer. Han har i sin forskning sett att ångest, ilska, rädsla, och nedtryckande av känslor är faktorer som har möjlighet att påverka patientens kroppstemperatur [1].

Dr. Oka menar att det finns två olika slags psykogenisk feber:

Stor temperaturökning till följd av hög stress i och med en väldigt känslomässigt jobbig situation. I dessa fall kan kroppstemperaturen gå upp mot 41°C.
Liten temperaturökning till följd av långvarig stress.

Vissa kan också uppleva andra symptom tillsammans med den oförklarliga febern, t.ex. huvudvärk, utmattningskänslor, illamående och sömnbesvär.

Vissa påverkas extra mycket

Psykogenisk feber är någonting alla kan få. Friska individer brukar dock normalt inte känna av symptom i samma utsträckning som personer med någon typ av psykiatrisk sjukdom, som ofta får större besvär. Vissa grupper påverkas alltså extra mycket, och som exempel ger Dr. Oka de som lider av

Ångest
PTSD
Depression
Bipoläritet
Borderline

Förmodligen skulle utmattningssyndrom också kunna läggas till på denna lista. Många personer jag själv har pratat med som känner igen detta fenomen har fått just diagnosen utmatttningssyndrom. Fibromyalgi och Autism är också något som ofta nämns av de jag pratat med som upplevt detta fenomen.

Vanligt hos personer med ångest

Fenomenet är vanligast bland unga kvinnor som är utsatta för långvarig stress och/eller ångest, t.ex. prestationsångest vid akademiska studier eller känslomässig stress i skolan eller på arbetet.

I en artikeln tar Dr. Oka upp ett exempel som handlar om en 15-årig flicka som fick feber nästan varje skoldag. Flickans temperatur ökade varje gång hon var i skolan, och återgick till normal temperatur när hon kommit hem. På helgdagar när hon inte gick till skolan förblev hennes temperatur normal under hela dagen. Det visade sig att flickan var stressad i skolan eftersom en av hennes vänner blev mobbad, och eftersom hon inte visste hur hon skulle göra för att hjälpa till. Efter att hon senare bytte skola försvann hennes symptom [1].

FEBER UTAN FEBER?

Känner du igen dig i denna text förutom att du vet med dig att du kollat din temperatur och det visat sig att du inte haft förhöjd temperatur? Både jag själv, och några andra jag pratat med, beskriver att de kollat sin temperatur utan att se någon förhöjning.

Det visar sig att detta ändå skulle kunna vara psykogenisk feber. Det finns nämligen en del svårigheter när det gäller att mäta sin temperatur vid psykogenisk feber [2].

Här kommer några anledningar till varför du kanske inte märker av temperaturhöjningen när du kollar på din termometer.

Om du väntar för länge med att ta tempen

Psykogenisk feber håller ofta inte i sig speciellt länge, och om du t.ex. inte tar temperaturen förrän du kommit hem, så skulle temperaturen redan kunnat gå ned till normala nivåer igen [3].

Om du normalt har låg kroppstemperatur

Om den psykogeniska febern är av den låggradiga sorten kan temperaturhöjningen vara rätt liten. Dessutom kan den normala kroppstemperaturen hos olika individer ligga på mellan 35.8 - 38.2 °C [3]. Alltså, om du normalt har en lägre kroppstemperatur, och om du får den låggradiga psykogeniska febern, så är det inte säkert att din temperatur överstiger de värden som normalt räknas som feber.

Svårigheter att mäta kroppstemperaturen

Det kan vara svårt att få en korrekt siffra på temperatur med de termometrar vi har hemma och det är också rätt svårt att veta vilken kroppstemperatur som ska användas, eftersom den beror på var i kroppen vi mäter den.

I en annan artikel av Dr.Oka och kollegor, föreslår de att det faktiskt skulle kunna vara bättre att mäta temperaturen i armhålan när det gäller temperaturhöjningar gällande stress [2], och inte alls i munnen som nog är det vanligaste sättet.

HJÄLPMEDEL MOT PSYKOGENISK FEBER?

Febernedsättande hjälper inte

Eftersom denna slags hypertermi inte fungerar som vanlig feber, så är det inte säkert att vanliga febernedsättande medel, såsom paracetamol, acetylsalicylsyra och ibuprofen, fungerar. Enligt Dr. Okas forskning så har dessa slags läkemedel faktiskt ingen febernedsättande effekt på psykogenisk feber [1].

Psykofarmaka kan hjälpa

Enligt Dr. Oka kan psykogenisk feber, speciellt av den låggradiga sorten, istället behandlas med psykofarmaka. Det finns t.ex. fall där problemen minskat när patienten börjat äta SSRI-preparat [1], vilket skrivs ut till personer med depression och/eller ångestproblematik.

Kognitiv beteendevetenskap kan hjälpa

Psykologisk behandling, t.ex. kognitiv beteendevetenskap, rekommenderas eftersom den riktar in sig på problemen med ångest och/eller depression, för att bearbeta känslor och tankemönster [1].

Avslappningsträning kan hjälpa

Dr. Oka rekommenderar även avslappningsträning, såsom t.ex. mindfulness, meditation, andningsövningar och yoga [1].

Följ gärna Hälsologiskt på Instagram så får du regelbundna uppdateringar och påminnelser om när det kommit ut ett nytt inlägg här på Hälsologiskt.se

Referenser

Oka, Takakazu (2015) - Psychogenic fever: how psychological stress affects body temperature in the clinical population
Oka, Takakazu, et al (2013) - Psychological stress contributed to the development of low-grade fever in a patient with chronic fatigue syndrome: a case report
Berend Oliver (2015) - Psychogenic fever, functional fever or psychogenic hyperthermia?