ADHD & ökad risk för beroenden?

Obehandlad ADHD ökar risken för riskbruk och beroenden

Personer med obehandlad adhd har större risk att hamna i olika slags beroenden och riskbruk. Nyckelordet är obehandlad. Behandling av ADHD skyddar mot beroenden.

För att förstå varför behöver vi veta lite mer om hur adhd-hjärnan fungerar. Här kommer därför en förenklad modell, som kommer hjälpa oss att förstå denna fråga.

Föreställ dig en linje, där din hjärna är nöjdast. Detta illustreras också i bilden nedan. Här är din hjärna lagom mycket stimulerad, vilket gör att du känner dig lugn och gör det lätt för dig att fokusera på uppgiften framför dig. Detta är den neurotypiska hjärnans normalläge.

ADHD-hjärnan är konstant understimulerad

Om din hjärna istället är understimulerad kommer du känna dig rastlös och ha svårt att fokusera och att slappna av. Detta är adhd-hjärnans normalläge. För att uttrycka det enkelt så är adhd-hjärnan nästan jämt uttråkad och letar därför hela tiden efter nya saker att fokusera på istället. Den vill inte fokusera på den tråkiga uppgiften framför sig, den vill hellre fokusera på vad som helst annat, som ju skulle kunna vara mer intressant.

Eftersom ADHD-hjärnans normalläge är att vara understimulerad, letar den hela tiden efter sånt som är stimulerande och gör att den också kan nå den där linjen som neurotypiska personer ligger på. Det är ju där vi mår bra, känner oss lugna och tillfreds. Det är också där vi kan fokusera på uppgiften framför oss, vilket gör att vi kan bocka av saker på den där långa att-göra-listan.

ADHD-hjärnan söker hela tiden efter stimulans

Eftersom adhd-hjärnan konstant är understimulerad söker den sig alltså till saker som är stimulerade. Det kan till exempel handla om intressanta aktiviteter men detta inlägg handlar mer om olika slags stimulerande substanser. Några exempel på substanser som kan ha stimulerande effekt är:

Koffein
Nikotin
Adrenalin
Dopamin
Vissa typer av droger (av typen "uppåt-tjack")
Alkohol (har både stimulerande och dämpande effekt)
Socker (har både stimulerande och dämpande effekt)

Stimulantia gör att ADHD-hjärnor fungerar mer som neurotypiska hjärnor.

Dessa slags stimulerande substanser gör att adhd-hjärnan hamnar närmare linjen, vilket gör att ens adhd-symtom minskar. Detta skapar ofta en känsla av lugn och det blir lättare att fokusera. Detta illustreras i bilden nedan.

När en neurotypisk hjärna få samma stimulant hamnar den istället ovanför linjen. Detta är anledningen till varför neurotypiska personer ofta blir speedade om de testar adhd-läkemedel, medan personer med adhd ofta känner sig lugnare på samma läkemedel. Detta är också anledningen till varför adhd-läkemedel ibland missbrukas av neurotypiska personer som studerar och vill få mer gjort.

Självmedicinering med stimulantia

Eftersom dessa slags substanser kan minska ens adhd-symtom och fungera lugnande för en person med adhd kan de alltså fungera som en slags självmedicinering. Att dricka sju koppar espresso innan lunch kan vara ett omedvetet sätt att självmedicinera sin adhd, så att det ska bli lättare att fokusera på ens arbetsuppgifter.

Detta gör också att personer med obehandlad adhd har en högre risk att hamna i ett beroende eller riskbruk, jämfört med andra personer. Eftersom dessa slags stimulerande medel kan minska våra adhd-symtom kan det vara lockande för våra hjärnor att söka sig till dessa.

Det är vanligt att personer med adhd självmedicinerar omedvetet, oftast med helt vanliga produkter som vi hittar i matbutiken och på macken. Kaffe, energidryck, snus eller cigaretter, socker och choklad är vanliga. Äter du en hel chokladkaka när du kommer hem från jobbet innan du ens kan börja tänka på att laga middag? Håller pantburkarna från månadens konsumtion av energidrycker på att ta över hela tvättstugan? Dricker du flera liter cola per dag? Det kan handla om självmedicinering.

Mindre vanligt men ändå förekommande är självmedicinering med droger och alkohol. När dessa typer av substanser används handlar det också väldigt ofta om en slags självmedicinering av svår ångest. Det är stressigt att leva med adhd-hjärna i en värld skapad av och för neurotypiska, vilket gör att personer med adhd har större risk för att utveckla olika typer av ångesttillstånd. Problemet är såklart att dessa slags missbruk i längden kan förvärra ångesten samt skapa stora problem i vardagen och leda till beroenden.

Behandling av adhd skyddar mot beroende

En viktigt sak att komma ihåg är att nyckelordet här är just obehandlad. Personer med behandlad adhd har inte alls samma risk för riskbruk. Vid behandling av adhd (till exempel med adhd-läkemedel eller regelbunden träning) får hjärnan en lagom mängd av den stimulans den söker. Därför behöver den inte söka sig till farliga simulanter som t.ex. alkohol eller droger. Vid korrekt användning av adhd-läkemedel behöver du alltså INTE oroa dig för att bli beroende. Snarare är det faktiskt en skyddsfaktor mot beroende.