ADHD: svårt att reglera fokus

En av de största missförstånden folk har om ADHD är alltså att personer med ADHD alltid skulle ha svårt att fokusera. Det kanske lätt ser ut så från utsidan, men ADHD innebär faktiskt inte en brist på fokus, utan en svårighet att styra sitt fokus.

Svårt att styra sin uppmärksamhet

När folk tänker ADHD så tänker nog många på en person som har svårt att sitta still och fokusera på uppgiften, som hellre är uppe och springer än att ha uppmärksamheten på skolarbetet framför dem. Denna bild är dock väldigt mycket av en förenkling av hur verkligheten för många med ADHD ser ut. Många kanske tror att ADHD gör att personen aldrig kan fokusera, eller att någon de känner väl inte kan ha ADHD, för de är ju så bra på att fokusera när det gäller någon viss aktivitet! Vissa föräldrar kanske till exempel inte förstår varför en läkare eller lärare säger att deras barn skulle ha problem med uppmärksamheten, eftersom barnet verkar kunna fokusera så bra på aktiviteter hemma. Det är en vanlig missuppfattning att en person med ADHD alltid skulle ha svårt med uppmärksamheten, vilket är långt ifrån sant!

Denna numera lite gamla förståelsen av ADHD var att personer med ADHD hade svårt att fokusera, att de hade en brist på fokus. Därav orden attention decifit (på svenska brist på uppmärksamhet) i namnet. Om vi kollar på diagnoskriterierna och definitionerna av de tre olika formerna av ADHD, så ser vi tydliga spår av detta tankesätt.

Numera beskriver forskare dock ADHD som en svårighet att reglera olika system i hjärnan. De brukar ofta prata om ADHD som ett problem med exekutiva funktioner. Där bland ingår svårigheten att styra sitt fokus men innebär till exempel även svårigheter att reglera känslor, vakenhet, impulsivitet och organisering.

Intressebaserat belöningssystem - Understimulerad hjärna söker dopamin

Forskning har visat att ADHD-hjärnan har lägre nivåer av bland annat dopamin än andra. Detta innebär att ADHD-hjärnan är konstant understimulerad, så fort det inte händer något intressant. Hos vissa uttrycker detta sig i rastlöshet, hos andra som trötthet.

På grund av detta menar vissa forskare att det vore bättre att prata om ADHD-hjärnan som att den lever efter helt andra värderingar än den neurotypiska hjärnan (läs: en hjärna hos en person utan någon diagnos).

Medan den neurotypiska hjärnan styrs av vad som upplevs som viktigast, styrs ADHD-hjärnan av vad som upplevs som intressant. Den neurotypiska hjärnan kan arbeta på en uppgift den vet är viktig, eftersom det kommer vara viktigt om en månad. ADHD-hjärnan har dock stora svårigheter att göra detta om det inte känns viktigt just precis just nu.

Därför kan det utifrån se ut som att ADHD-hjärnan inte är förmögen att prioritera eller planera, men detta är egentligen också lite av ett missförstånd. Personen med ADHD kan vara helt säker på att den egentligen borde hålla på med något annat, eftersom det egenligen är viktigare, men eftersom det inte är intressant eller bråttom, så går det helt enkelt inte att fokusera på. Sekunden uppgiften börjar kännas akut, då kan ADHD-hjärnan helt plötsligt fokusera och arbeta på uppgiften. Detta gör ju såklart att det ser ut som att personer med ADHD är otroligt dåliga på att planera, prioritera och ha någon som helst slags framförhållning. Problemet ligger dock oftast i att ADHD-hjärnan helt enkelt inte fungerar lika bra förrän det är bråttom. Detta kan ju såklart bli väldigt jobbigt, inte bara för att alla andra kanske tror att man är dålig på att prioritera eller kanske till och med är helt dum i huvudet som inte kan förutse konsekvenser överhuvudtaget, utan även för att det såklar blir väldigt stressigt att alltid vara ute i sista sekunden.

ADHD-hjärnan blir alltså inte motiverad till att göra något bara för att den vet att andra tycker att detta är viktigt, eller ens att mitt framtida själv kommer tycka detta är viktigt. Det sker ingen dopaminutsöndring för måsten eller borden. En god vän till mig brukar säga “nuvarande jag skiter fullständigt i framtida jag, han får klara sig själv!”

Däremot, när något är intressant eller viktigt och akut i stunden, då utsöndrar ADHD-hjärnan dopamin som motiverar den att göra saker.

För mycket eller för lite

Svårigheter med att styra sitt fokus kan se ut på olika sätt beroende på situationen. I vissa situationer innebär detta svårigheter med att skapa eller hålla kvar fokus på en specifik aktivitet eller uppgift, speciellt om den är svår eller tråkig. I andra situationer innebär detta svårigheter med att avsluta fokus eller att byta till något annat, speciellt om det är något personen upplever som mycket intressant.

En uttråkad ADHD-hjärna

Hjärnan hos en person med ADHD som är uttråkad kommer alltså att göra allt för att hitta något annat som är roligare än den tråkiga uppgiften som ligger framför en, oavsett hur viktig läraren tycker att den är. Därför vägrar den fokusera på uppgiften, och tar istället in allt annat som pågår runt omkring. Är det någon som går förbi i korridoren? Varenda “tick” och varenda “tack” från klockan som hänger på väggen. Varje ljud från en stol som skrapas i golvet eller varje hostning från en klasskompis är för ADHD-hjärnan mer intressant än uppgiften som ligger framför. Den är uttråkad och rastlös och skulle göra vad som helst för att det skulle hända något spännande eller intressant! Det kan till och med vara ens egna tankar, helt plötsligt byggs en hel fantasivärld upp i huvudet, eller så kanske hjärnan helt plötsligt tycker det är otroligt mycket viktigare att mikroanalysera det där som en kompis eller kollega sa igår, vad menade den personen egentligen när den sa sådär? Allt i hela världshistorien och i alla fantasivärldar någonsin är viktigare och mer intressant än den tråkiga uppgiften som ligger framför en, som förmodligen lika gärna skulle kunna vara den mest frustrerande uppgift som någonsin skapats!

För vissa med ADHD blir denna frustration till rastlöshet som göra att man bara inte kan sitta still utan måste upp och röra på sig eller skaka på ett ben eller vad som helst som innebär att man får utlopp för denna frustrerande känsla! För andra med ADHD så blir det istället som att hjärnan helt enkelt stänger ned och bestämmer sig för att det vore en mycket bättre användning av denna tid att sova lite. Personen får då istället väldigt svårt att hålla sig vaken och kanske till och med somnar på stället. Vissa känner att de måste få röra på sig, så att de inte blir trötta och somnar.

Vill du läsa mer om detta? Kolla in ADHD och extrem trötthet.

En stimulerad ADHD-hjärna

När något är intressant däremot, då jäklar finns det få saker som kan stoppa en person med ADHD! Från att inte ha kunnat fokusera alls går ADHD-hjärnan nu istället lätt över till hyperfokus. Vi skulle väl kunna säga att personer med ADHD ofta har ett hat-kärleksförhållande till hyperfokus, då det är något väldigt praktiskt i vissa situationer men som i andra istället kan orsaka nya problem.

Å ena sidan är hyperfokus fantanstiskt, eftersom det gör att vi kan fokusera otroligt starkt på någonting väldigt, väldigt länge. Det gör att vi kan vara otroligt produktiva och galet effektiva. Det är vår räddare i nöden efter att ha prokrastinerat en inlämningsuppgift ända till kvällen innan deadline.

Å andra sidan… pga att vi blir så otroligt fokuserade på just den uppgift vi håller på med, så kan vi lätt missa typ ALLT ANNAT som händer runt omkring oss. Världen skulle kunna stå i brand, och vi skulle knappt märka det - och det är bara en överdrift ibland! Helt plötsligt filtrerar ADHD-hjärnan ut allt runt omkring, och det blir förmodligen svårt att ens få kontakt med personen.

Vid hyperfokus har vi ofta heller ingen som helst tidsuppfattning, så om den kommer vid fel tillfälle så gör den i och för sig att vi faktiskt får en massa arbete gjort, men samtidigt väldigt gör den oss även sena till det där mötet vi hade planerat. Eller så kanske gör att vi totalt glömmer bort att äta, sova och du vet, i övrigt ta hand om oss själva.

När hyperfokuset slår till blir det nämligen istället väldigt svårt att sluta fokusera på det vi håller på med, vilket även gör det svårt att byta uppgift.

I videoklippet nedan förklarar Jessica från kanalen “How to ADHD” allt om varför barn med ADHD kan fokusera så bra när det kommer till videospel och dataspel. Hon berättar även hur vuxna kan använda denna kunskap för att göra det lättare för barn att fokusera på andra saker som vuxna vill att de ska fokusera på, med hjälp av mycket positiv och direkt feedback.

Att lära sig kontrollera hyperfokus

Personer med ADHD upplever alltså ofta att fokus är något som är väldigt svårt att kontrollera, det kommer när det kommer helt enkelt. Det kan dock vara otroligt hjälpfullt att reflektera över vilka situationer, aktiviteter och ämnen som är stimulerande, eftersom vi då kan försöka använda hyperfokuset så mycket som möjligt till vår fördel. Vi kan försöka återskapa dessa situationer när det är positivt att vara hyperfokuserade, och försöka undvika att råka hamna i det till exempel när vi inte har tid. Om jag vet att jag lätt fastnar i en viss aktivitet kan det ju vara smart att undvika den aktiviteten innan jag ska iväg, och istället tillåta mig själv göra det när jag kommit hem istället. Ja, det kan vara väldigt svårt, eftersom personer med ADHD även brukar kunna ha problem med impulskontroll, men övning ger färdighet även här.

Av dessa anledningar är det också extra viktigt för personer med ADHD att hitta sin egen grej när det kommer till studier och yrkesliv - att göra sånt som ens egen hjärna faktiskt tycker är spännande och intressant. För om att göra något som ens egen hjärna tycker är tråkigt men andra personer tycker är viktigt är en otroligt svår kombination att klara av. En person med ADHD som har hittat sin grej däremot, som får vara i sitt esse och hålla på med det den är duktig på, den är helt ostoppbar och kan bli riktigt, riktigt bra på det.

Vill du lära dig med om detta?

I så fall kan jag verkligen rekommendera videoklippet nedan av en intervju med den amerikanske experten och forskaren Thomas E. Brown som har lång erfarenhet av att jobba med både barn och vuxna som har ADHD. Här förklarar han bland annat just denna skillnad mellan att ibland kunna fokusera med laserintensitet, och att ibland inte kunna fokusera överhuvudtaget.

Vill du ha mer liknande information? Följ gärna Hälsologiskt på Instagram så får du regelbundna uppdateringar och påminnelser om när det kommit ut ett nytt inlägg här på Hälsologiskt.se

Referenser & tips på vidare läsning:

Understood with Thomas E. Brown, 2016 - ADD/ADHD | Attention Deficit Hyperactivity Disorder
Hallowell & Ratey, 2011 - Driven to Distraction: Recognizing and Coping with Attention Deficit Disorder